Min kära lillebror kommer bli ruskigt irriterad över att jag skriver ett inlägg om honom. Tur att jag är på Irland och han är i Sverige. =)
Här kommer iaf inlägget som kommer göra det surt vid middagsbordet framöver.
Det är ganska låg medelålder på min desk. Av 20st så är vi väl 5-6 st som är födda tidigare än 87. Jag är inte den som är den, för jag är ju inte så mycket äldre än de andra. Men det är ändå ganska skojigt att det är så många yngre. Det enda som får mig att känna mig ökengammal är att 3-4st är födda 90!?!
Det betyder ju att dom är lika gamla som Martin, lillebror. Och det får mig att fundera på om Martin skulle kunnat vara här. Jag är ju storasyster och för mig kommer han ju alltid vara min stöddiga lite omogna lillebror. Men ändå, de som är här tycker jag känns så vuxna.
Jag skulle älska att ha Martin här, men jag skulle vara som en hök och bevaka varje steg han tog. Han skulle aldrig få bo själv i Dublin, då skulle man ju inte veta vad som skulle kunna hända. Nej fy sjutton. Martin Luther King, stanna i Sverige snälla du! Storasysters hjärta skulle inte klara att ha lillebror här. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar