Det slog mig precis vilket känsligt ämne mina högskole studier är. Min bästa kompis sa en grej som var menat som ett skämt, men det slog mig rakt i bröstet.
Och nu sitter jag här med tårarna rinnande ner för kinderna. Jag kunde inte fortsätta plugga som det var just då. Jag fick ångest bara av att kliva av på Tekniska högskolans hållplats. Men jag är rädd at det var det dummaste jag någonsin gjort. Vet inte om det var mina föräldrars prat om att börja direkt efter gymnasiet som gjorde att jag hoppade på direkt, med viss avsvalnad studiemotivation som ledde till att det blev som det blev, som är värst. Eller den dagen jag beslutade att jag var tvungen att ta mig därifrån fortare än fortast.
Men det jag vet är att jag antagligen sumpat allting. Jag kommer inte bli någonting. Framtiden ser inte så överdrivet ljus ut när det gäller min utbildning.
Men men, det är nog dags för mig att gå och lägga mig. Så här blir det när jag inte sovit ordentligt. Jag blir överkänslig. Och va fan, jag är ju intelligent ju. Jag har ju till och med en utbildnings plats i Australien. Livet är inte över. Jag kanske till och med kommer tillbaka till KTH med världens största motivation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar